Saker Dans-Åland inte har råd med

I går hade jag tänkt mig ett nytt möte med Ålands onsdagsbuggare. Det första var en riktigt positiv erfarenhet med många trevliga nya ansikten och en välkomnande stämning. Men jag drogs med huvudvärk och pollenchock så jag kom inte iväg.

I dag vaknar jag till ett bistert sms i tidningen, anonymt förstås, precis som det alltid är när människor är för fega för att säga det de känner rätt ut. Den fegheten yttrar sig också i en svart bitterhet som sipprar in och tar över tonen i de anonyma uttalandena, en sådan ton är så sorglig för den som uttalar sig. (Innebörden var typ att singelkvinnor inte ska dansa och att de borde ta en nybörjarkurs och inte dyka upp utan partner på onsdagarna. Med tanke på att vi var cirka 14 personer totalt där sist sprider ett sådant mess en olustkänsla för alla, vi pratade och hade trevligt, VEM har den där mörka insidan?)

Tyvärr för dans-Åland kommer det sådana bitska mess ibland med innebörden att singeldamer borde stanna hemma eller att det inte ska roteras på dansgolven. I det här fallet tror jag att messet var riktat mot mig eftersom jag gick dit utan danspartner och ändå fick dansa en hel del. Min danspartner finns ju dessvärre i Stockholm, jag hoppas att han och några fler dansvänner ska vilja komma hit i sommar och dansa med oss. Oavsett finns det ingen lag på att du måste ha en partner för att dansa, det är befängt. Nybörjare, ja det får stå för den som uttalade sig, någon nybörjare är jag inte, men även om jag hade varit det vore kommentaren oberättigad.

Jag personligen blir bara arg när jag läser såna där kommentarer och låter dem inte påverka mitt beteende. Argast blir jag för att bitterhet och beska är så långt ifrån den dansvärld jag har lärt känna. Den där möten, glädjen i musiken och en stunds avkoppling erbjuds. Jag bryr mig mindre om jag dansar med en kvinna eller man, jag inser att innan jag har lärt mig att föra kommer jag att få stå en del. Men jag klagar inte över det. Och jag skulle aldrig drömma om att fara ut mot nya ansikten inom dansen, varje person behövs.

Den stora skadan med en sådan ton blir tyvärr på hela dans-Åland, det är både oansvarigt och elakt att ta till sådana medel. Konsekvensen blir att folk kan avskräckas från att börja dansa och det gör mig så innerligt förbannad. Det är beska, avundsjuka och svartsyn som inte hör hemma på Alandica på onsdagarna. Alla dansanta singlar är välkomna, nybörjare som proffs.

Sen att det behövs fler förare, absolut, men de lockas inte genom att svärta ner stämningen omkring dansen. Kom gärna med synpunkter om hur vi kan få en bättre balans, men gör det i en positiv anda, varför inte gå en kurs och lära dig föra?

En uppmaning värd att sprida även bland danskretsar i Sverige: Sluta gnäll, vi är här för att ha roligt tillsammans!