Morgonrutin på resan?

Projekt självstyrning: Dag 12

Onsdag till fredag är jag på resande fot och gör uppföljningsintervjuer inom en utvärdering av två ledarskapsutbildningar. Tider och ramar för morgonrutinen ändras, och då jag dessutom är förkyld är det här med självstyrning ännu svårare. Om situationen hade varit normal hade jag ställt in resan. Men just det här är ett kritiskt moment i projektet och har krävt oerhört mycket planering för att få ihop, så det har inte varit möjligt.

I sådana lägen frågar jag mig vad är viktigt nu? Kanske inte morgonyogan är det viktigaste när man är täppt i näsan, har bomull i huvudet och snörvlar, utan att få göra allt det andra, bara väldigt långsamt och utan att stressa. Försöka tänka i form av luft, enkelhet och vila. Det har gått förvånansvärt bra även om jag förstås längtar hem till min säng ibland.

Lösningen: gå och lägga mig tidigt, ta tupplurar på tåget och göra enkla arbetsuppgifter för att spara hjärnkrafterna till intervjuerna. Och planera morgonen med samma metod som vanligt men med längre tid för varje moment. I morse kunde jag därför ge mig en lång stund på frukostbuffén att vakna till framför braskaminen med en kopp varmt te i händerna. Jag kunde gå långsamt i ett soligt Kalmar till min intervju och göra undan lättare uppgifter på resan vidare till Malmö.

Utöver det har jag sett till att pyssla om mig. Letat upp ett fint café, unnat mig extra fika och accepterat att jag är väldigt produktiv för att vara mig själv just nu och att det är att prestera mer än tillräckligt.