Ett steg fram, ett tillbaka

N är ju en fena på salsa och jag vill kunna hänga med honom. Tanken att lära mig det har varit fäst i mig länge, faktiskt var salsa den dans jag var först var nära att anmäla mig till, sist jag bodde i Stockholm, men det blev inte så, och sen hände en massa annat och sen kom buggen...

I höstas nosade jag lite på det men för en vecka sedan blev tanken allvar när jag klev in i lokalen på salsa steg två på SalsaAkademin. Jag har ju innan trampat höger och vänstersnurrarna i salsan lite på känn, här duger det förstås inte. Min första insikt var att det där med högersnurren, den tekniken satte sig snabbt, men när det gällde stegen åt vänster, ja, hela kursen såg ut som frågetecken.

Ikväll var det dags för nästa drillning. När jag kom hem tog jag prövande stegen i vänstersnurren. Ja! Där satt dem! Gång på gång, hur kunde jag tycka det var svårt innan? Triumferande växlade jag med att snurra åt höger... Nej fasiken. Högersnurren var borta.

Tufft för skallen med allt nytt just nu, men jag tror den är tillbaka imorgon ;-).