Dansa min docka medan du är...
Det finns nedärvd klokskap och det finns nedärvda dumheter. Det senare förmedlas i folkvisan med textraden "Dansa min docka medians du är unger, när du blir gammal så blir du för tunger...". När jag hörde den som barn fick jag alltid lite ont i hjärtat, melodin var så vacker och texten så sorglig.
Jag studerar just nu kognitionsvetenskap, den här delkursen lär vi oss om människans minne och hur det påverkas av vår uppmärksamhet. I samband med det trillade jag över boken "Den översvämmade hjärnan" av Torsten Klingberg, vilken handlar om arbetsminnet och hur det påverkas av den stigande informationsfloden samt hur detta i sin tur påverkar människans IQ.
Hans tes och även erfarenhet som professor inom kognitiv neurovetenskap är att arbetsminnet kan tränas upp och att vi därmed kan höja vår IQ. Men träning av arbetsminnet görs inte hur lätt som helst, det kräver rätt nivå av utmaning, nära gränsen för vår kapacitet, men inte över den, den kräver regelbundenhet och gärna att vi gör den längre tidsintervall. Ja, ja, men vad har det med dans att göra? Jo, han refererar till en omfattande studie som har gjorts av äldres fritidsaktiviteters effekt på deras kognitiva förmågor. Både IQ och risk för demens mättes. Resultatet av studien var att läsning, musicerande schack och.... ja såklart: DANS var associerade till en relativt bättre kognitiv förmåga om de utfördes flera gånger i veckan. Om de tillsammans eller ensamma utfördes så att totalt åtta timmar per vecka ägnades åt någondera av aktiviteterna så minskade risken för demens med hälften.
Nu mättes inte just arbetsminnet under denna studie, men Torsten Klingbergs teori är att det kan vara förbättringar av just arbetsminnet som leder till detta. Schacken var bäst träning, men dansen är väsentligt mycket bättre än att lösa korsord eller ja... än att cykla, för mycket cykling kan faktiskt ha omvänd effekt då den innebär liten träning på koncentration och att försöka hålla många saker i huvudet samtidigt.
Det ni! ;-).
Jag studerar just nu kognitionsvetenskap, den här delkursen lär vi oss om människans minne och hur det påverkas av vår uppmärksamhet. I samband med det trillade jag över boken "Den översvämmade hjärnan" av Torsten Klingberg, vilken handlar om arbetsminnet och hur det påverkas av den stigande informationsfloden samt hur detta i sin tur påverkar människans IQ.
Hans tes och även erfarenhet som professor inom kognitiv neurovetenskap är att arbetsminnet kan tränas upp och att vi därmed kan höja vår IQ. Men träning av arbetsminnet görs inte hur lätt som helst, det kräver rätt nivå av utmaning, nära gränsen för vår kapacitet, men inte över den, den kräver regelbundenhet och gärna att vi gör den längre tidsintervall. Ja, ja, men vad har det med dans att göra? Jo, han refererar till en omfattande studie som har gjorts av äldres fritidsaktiviteters effekt på deras kognitiva förmågor. Både IQ och risk för demens mättes. Resultatet av studien var att läsning, musicerande schack och.... ja såklart: DANS var associerade till en relativt bättre kognitiv förmåga om de utfördes flera gånger i veckan. Om de tillsammans eller ensamma utfördes så att totalt åtta timmar per vecka ägnades åt någondera av aktiviteterna så minskade risken för demens med hälften.
Nu mättes inte just arbetsminnet under denna studie, men Torsten Klingbergs teori är att det kan vara förbättringar av just arbetsminnet som leder till detta. Schacken var bäst träning, men dansen är väsentligt mycket bättre än att lösa korsord eller ja... än att cykla, för mycket cykling kan faktiskt ha omvänd effekt då den innebär liten träning på koncentration och att försöka hålla många saker i huvudet samtidigt.
Det ni! ;-).
Kommentarer
Skicka en kommentar