Raska fötter, feta blåsor? Tips för fötterna del 1
Helgen bjöd på min första oktobermara och en nystart för dansen. Känner hur den där nördigheten, kärleken suger tag i mig igen efter en tids uppehåll. Hur jag redan planerar nästa dans, fast mina tår fortfarande är täckta med skavsårsplåster. Det är helt enkelt sjukt inspirerande att vistas bland så mycket skickligt och hängivet folk :-).
Dilemmat:
Efter min förra tur till Gävle och parkenmaran på vårkanten, över 2 år sedan, fick jag massiva blåsor under och ytterst på tårna, jag stapplade i två veckor och var tvungen att låna tre storlekar större gympaskor. Då lovade jag mig själv att jag aldrig igen skulle misshandla mina fötter på det sättet igen. Det löftet höll inte ens första kvällen i Gävle. Trots att jag inte har haft några känningar sedan den där gången för länge sedan dök de där blåsorna upp under lilltårna, den här gången var jag dock rustad med kunnigt sällskap, så inför lördagens dans såg fötterna ut som på bilden här ovanför.
Därav första tipset:
- Tejpa fötterna med idrottstejp INNAN DANSEN. Jag använde en silkig sårtejp från Leukoplast. Den klarade fukten halvbra, men var skonsam för huden och stramade inte på foten.
- En av våra roomies som ägnar sig åt tävlingsdans tipsade: Dra en tejp över hälen, en ovanpå foten i linje med skokanten, och om du som jag har känsliga lilltår, sätt ett plåster på hela lilltån och tejpa utanpå.
- Jag vill tillägga att testa att röra foten medans du prövar ut tejpen, spänn inte för hårt, tänk på att fötterna sväller lite.
Nästa tejptips kom jag på själv:
- Kontrollera hur linjen mellan sulan och insidan av skon ser ut omkring tårna. Glappar det? Det var problemet för mig skulle det visa sig, lilltån gled fram och tillbaka över kanten och drog upp en blåsa på undersidan.
- Tejpa över glappet med silvertejp så att kanten blir mindre skarp, kräver en hel del pilljobb för att se till att tejpen i sin tur inte veckar sig.
Om det hjälpte? Jo, jag klarade faktiskt att dansa ända till sista dansen sista kvällen, men eftersom skadan redan börjat uppstå så blev den såklart värre. Fråga bara personalen på Max utanför Uppsala som såg mig komma instapplande klockan halv tolv på natten på söndagen vad de tänkte om saken ;-). Men det är definitivt värt att tejpa även i efterhand, för till skillnad från sist gick jag redan efter två dagar obehindrat igen, även om det kommer att dröja lite innan jag kommer i mina dansskor igen.
Har du några smarta tricks? Kommentera gärna :-)
Kommentarer
Skicka en kommentar