Ja, jippie jo!

... Dansbloggaren lever. Var bara tvungen att förklara detta så ni har chans att jubla lite ;-).

Sanningen är att det har varit fullt upp med jobb, besök och annat fix och det har blivit allt för lite dans. Och allt för lite tid att blogga på. Jag räknar med att vara lite sporadisk även augusti månad, för att sedan dra igång för fullt i september, med en massa sköna dansnyheter!

Några dansintryck från sista tiden:
- Det är väldigt svårt att bugga på en gräsmatta, särskilt en som är välskött och grön. Man liksom fastnar med fötterna, blir tung och trubbig. Men det är roligare än att inte dansa och det hjälper mot myggen.

- Salsa är inte allt för klurigt när man är rutinerad buggare.

- Ombord på en passagerarfärja kan det uppstå ett väldigt annorlunda hinder på dansgolvet, inte bara sjögång, utan sjukt mycket småbarn att försöka väja för.

- Arkens dans är död. Försökte dansa där i helgen, men tyvärr började bandet spela en punklåt just när vi börjat foxa. Och det var inte en punklåt som gick att tolka till någon slags pardans. Tyvärr verkar det där med första set och dansbandsmusik inte gälla. Dansade ändå några danser foxtrot med öppen förning och fria steg, inte som jag är van vid. Och tog sin tid att komma in i det. Men det var kul och all heder åt min kavaljer som vågade tolka väldigt icke foxtrotiga låtar!

- På Golden hits händer det att folk buggar, men som Magnus Uggla inte sa, jag pardansar aldrig full ;-).

eller nå.. man ska aldrig säga aldrig. Låten borde gå: Jag dansar hellre nykter. För hjälp vad mycket bättre dansare man är då.

Häppåer!