Som en förälskelse

Ju mer jag dansar, desto mer vill jag dansa. Pardansen har verkligen fångat mig, den är så magisk på flera sätt. Spänningen med nya dansmöten, entusiasmen i att utvecklas tillsammans och se att man förbättras, tryggheten och lyckan i famnen på förare vars rörelsemönster man har lärt sig att tolka. Överraskningseffekten. Att man aldrig vet när magin ska inträffa. I helgen hade jag många magiska ögonblick vilket är ovanligt, men har väckt det där starka starka danssuget i mig efter avtrappningen som de senaste månaderna inneburit. Jag vete katten hur jag ska lösa det här. Men jag måste få dansa. Det borde finnas en foxlokal som är öppen varje kväll, en där man bara kunde ta några sköna låtar på vägen hem. Fox on the go. Det vore något det.