Ibland...

Foto: Fredrik Schmekel

Ibland när jag befinner mig där. Svettig bland alla dansiga kroppar omkring mig.
Då öppnar jag ögonen en kort stund.
Andas in stämningen och kontakten med den jag dansar med just då.
Betraktar er vackra vänner.
Hur ni rör er med samma glädje som jag.
Jag ser er, jag tänker på alla jag har dansat med och jag tänker:

Det bästa är att det här bara är början.
Om livet vill mig väl kommer jag att få dansa med er i många många år.

Och jag ser på min kavaljer, han råkar vara jämnårig.
Och jag tänker att om 20 år. Om 30 år. Om 40 år.
Om livet vill oss väl.
Kommer vi att ha lika roligt ihop.

Där på livets dansbana.



PS: Hittar ni mig på bilden? Jag finns faktiskt där...