En våg som söker balans

När man ligger i ofrivilligt vågrätt läge hela helgen finns det tid att tänka på balans. Jag är född i vågens tecken och som barn sa min mamma ibland att även om hon inte trodde på astrologi så mycket så undrade hon ibland när det kom till mig. Jag var så mycket "å ena sidan, å andra sidan" redan som liten tyckte hon. Det var länge sedan vi pratade om ämnet, så jag vet inte hur hon tänker idag, men den där beskrivningen har jag på något vis valt att ta till mig. Jag är en person som alltid väger saker i båda händerna innan jag fattar ett beslut. Jag är en person i särskilt behov av att ha balans i tillvaron.

Ordet balans har stått skrivet i neonskrift framför mig hela tonårstiden och in i vuxenlivet. Mest med fokus på hur jag ska undvika att tappa den. När man har många idéer, mycket inre driv, kombinerat med höga krav på sig själv och en bitvis krävande omgivning, då är det lätt att få upp farten. Driva upp den så mycket att man blir tunnelseende. Jag har alltid föreställt mig att mitt skydd mot sådana tendenser har varit min inre motvikt, där jag svarar med att dra mig undan, släppa alla krav, vila och skapa i tysthet. Och säkert ligger det något i det, utan det lugnet hade det övriga tempot i livet inte kunnat hålla.

Men med tiden har jag  också förstått att det är väldigt självcentrerat att tro att behovet av balans skulle vara något unikt för just mig. I takt med att jag har lärt mig mer om kroppens funktioner under psykologutbildningen har jag fastnat för begreppet homeostas. Det är nämligen så att kroppens system strävar efter jämvikt (homeostas). Vi behöver stimulans, men det står i relation till vila. Vi är alltså byggda för att klara stress och belastning om vi också får återhämtning. När det råder obalans då signalerar kroppen genom förnimmelser som törst, hunger, smärta, ilska, rädsla, sorg och motiverar oss att handla så att vi återfår vår jämvikt. En stor del av de livsstilsrelaterade sjukdomar som finns idag beror på att vi allt för länge har levt i obalans, genom felaktig kost, bristfällig fysisk aktivitet, bristfälliga relationer omkring oss eller långvarig belastning utan tillräcklig återhämtning.

På grund av dansen har jag ägnat mig en hel del åt balansträning. Den psykologiska komponenten under momentet är tydlig. Om man tänker: "Jag får inte tappa balansen" så är det direkt det som sker, man tappar den. Om man istället fokuserar på att hitta balansen genom att tänka "Balans", så är det mycket lättare. Och lite så tänker jag att man ska försöka leva också, genom att försöka hitta sin balans, snarare än att kämpa för att inte tappa den.   

Därav ordet balans i den här bloggen. Att hitta sin balans är inte bara essentiellt i dansen, utan ännu mer i tillvaron i stort. Det är inte en process jag tacklas med ensam, det är en central process i allas våra liv, och när vi lyckas, det är då vi mår som bäst som människor.