Efter extremvärden följer...

December blev en väldigt danstunn månad och dansåret har inte direkt börjat bättre. Frånsett att vi tog några danser där på nyårsafton, man dansar inte bra under inflytande av champagne, men det var kul.

Ett nytt år alltså. Det förra året inleddes med extremt mycket dans, oftast fyra gånger i veckan och hemmaträning mellan det. Framemot sommaren avtog det till två gånger i veckan och i höst har det väl blivit 1-3 gånger i veckan. Slutet av året tog behovet av vila överhanden. Det har varit ett hektiskt år. Betänk bara att jag flyttade från Farsta till Mariehamn, sen flyttade jag inom Mariehamn, sen till Stockholm igen, och tempot har varit högt. Där i november började det säga stopp inom mig.

Så ikväll när jag kom hem efter en hel dags tentaplugg inför morgondagens tenta i statistik kände jag först bara för att lägga mig ner. Sen drog jag igång Baseballs och det slår aldrig fel, jag blev så danssugen. Jag har börjat känna en stark längtan efter dansen igen och det verkar som att säsongen för min del drar igång nästa helg. Då väntar helgkurs i fox med inriktning på personlig feedback och veckan därpå tänker jag kolla in SalsaAkademins provapå-vecka. Häng på! ;-).

I statistiken läser vi bland annat om regressionseffekten, det vill säga att efter ett extremvärde är sannolikheten låg för att vi på nytt mäter upp ett extremvärde, snarare går vi mot en normalisering. För en dansare är extremvärdet att ha så lite dans som jag har haft den senare tiden.

Heja 2013 och din härliga normaliserande fortsättning!