Kursfebern har gripit mig!

Avgjort, bokat, antaget!

Nu börjar det på allvar rassla till inför kurshösten. Jag och danspartnern är anmälda till en kurs i bugg/utveckling på Ebba dansklubb. Känns mycket bra att vara tillbaka där vi började. Kursen ligger förhoppningsvis på en nivå att vi verkligen får vara på alerten. När man har dansat mycket och börjar känna att man har hyfsad koll är det lätt att bli kaxig, overconfident, kallas det enligt den psykologibok vi plöjde nyligen på utbildningen. Nu vill jag bli lite lagom förödmjukad, få tillsägelser om hållning, balans, steg, ja, allt det jag behöver jobba på. Knäck mig lite lagom tack!

Jag och N har också blivit antagna till en drillning i fox på avancerad nivå en hel helg i november. Samma sak där, örfila mig lite lätt nu, för jag börjar vara lite kaxig ;-).

Det känns alltså skönt att få tillfälle att disciplineras lite på allvar ;-). Hur det kommer sig att jag känner så? Nu har jag en lång period av underhållsdans bakom mig. I början av sommaren fick jag mycket färdkost inom foxen och har klivit framåt där. Buggen däremot, där känner jag att jag dansar runt lite på samma nivå sen i mars. Det är nog inte riktigt så, jag tror att jag har utvecklats en hel del på socialdansgolvet, för det är där det mesta sker, det tror jag de flesta dansare är överens om.

Som nybörjare är det absolut viktigt att få en bra grund, men framför att gå en massa kurser på rad är jag en förespråkare av att man snabbt ska ta sig ut på socialdansgolvet. Det är där mängdträningen sker, där man blir inspirerad, där man inser hur jäkla jäkla underbart roligt det är, varför man gör det man gör, kursen är bara en blek kopia, tro mig. Dessutom är det på socialdansgolvet i möte med dansare på olika nivåer som  man ställs inför faktum: Vad man kan och allt det man ännu har kvar att lära sig. Man utvecklas hundra gånger snabbare än om man bara tar kurs på kurs. Så våga er ut, bums! Våga vara nybörjare där ute!

Som följare har jag dessutom ofta känt mig bortglömd på kurserna. Jargongen på nybörjarnivå är att det är så lätt att dansa som följare, bara att hänga med. Jag håller inte med. Det sänder fel signaler till följarna, för det finns oerhört mycket man kan jobba med för att bli en bättre följare och dansare. Visst är det lättare att följa än att föra när undervisningen läggs upp så att det ska matas in en massa turer på kurserna. Men det är inte lättare om kurserna skulle fokusera mer på teknik och styling från början, så att man också hade något att jobba med.

Summa summarum: Mitt recept som socialdansare är att varva kurserna med mängdträning. Att titta på andra dansare på dansgolvet och försöka härma snygga grejer, att på egen hand träna på balans och snurrteknik, att fråga när någon gör något du inte förstår, att försöka lära dig av dina fel, och att däremellan inte glömma bort att herregud: Först av allt gör vi det här för att det är kul!

<3